bramhulta
StartsidaOm föreningenStyrelseMedlemmarAktiviteterAvtal
BrämHulta


Arkiv

December 2013

September 2011

Juni 2011

Maj 2011

Mars 2011

Oktober 2010

September 2010

Maj 2010

April 2010

Mars 2010

Februari 2010

Januari 2010

December 2009

November 2009

Oktober 2009

Genomförda aktiviteter


Månadsarkiv: April 2010



Ekobrottsmyndigheten informerar från morgonträff 13 april 2010
28 April

Om ekonomiska brott i näringslivet
- så kan företagen skydda sig


Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska
brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste åren. Det gäller
både internationellt och i Sverige.

I sämre tider ökar pressen på och i företagen vilket ofta
medför att antalet bedrägerier och ekonomiska brott blir fler.
En anledning till att fler bedrägerier upptäcks under lågkonjunktur
är också att företagen blir mer kostnadsmedvetna och
analyserar sina utgifter mer noggrant.

De vanligaste formerna av bedrägeri är att ställa ut fiktiva
fakturor, att manipulera bonusupplägg och att betala ut
ersättningar mot förfalskade underlag.

Vanliga drivkrafter bakom olika typer av bedrägerier är
missnöje med arbetssituationen, hård press från omgivningen
eller tillgång till hemlig information och vetskap om hur
företagets interna kontroller fungerar.

De allvarliga bedrägerierna utförs främst av personer i ledande
befattning inom de utsatta företagen eller organisationerna.
Dessa har normalt stor insyn i företaget och kan därigenom
genomföra grövre bedrägerier.

De bedrägerier som utförs av personer i ledande befattningar
gör i genomsnitt tio gånger så stor ekonomisk skada jämfört med
de som utförs av övriga anställda.


Exempel

Här följer sju konkreta och verkliga exempel på bedrägerier och
ekonomiska brott inom näringslivet. Exemplen följs av korta förslag
på hur företaget eller organisationen hade kunnat skydda sig.

1. Förskingring
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Förskingring av likvida medel. Huvudpersonen dömd till 2 års
fängelse.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Genom att lyssna till revisorernas upprepade anmärkningar om
brister i den interna kontrollen och göra förbättringsåtgärder. Den
interna kontroll som i praktiken fanns tog ingen hänsyn till risken
för avsiktliga fel med argumentet ”här litar vi på våra anställda”.

2. Bedrägeri
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

För en kunds räkning låna upp medel utan dennes vetskap och
föra över dessa till sig själv.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Förstärkt granskning av ledande befattningshavare. Bättre efterlevnad
av befintliga rutiner kring kreditgivning.

3. Bedrägeri och Förskingring
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Fabricerade återköp av varor, kontantuttag ur kassan.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Genom att inte låta en person ha kontroll över hela kedjan från
inköp, lager och försäljning utan insyn från någon annan. Genom
att tillämpa befintliga regler för attest av återköp.


4. Användning av Arbetsgivarens medel
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Misstanke om att organisationens ledare använt organisationens
medel för privat bruk.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Med tydligare attestinstruktioner och återkommande kontroller
av att attestinstruktionerna efterlevdes kunde organisationen
ha skyddat sig. En styrelse måste också löpande kontrollera
ledningens uttag.

5. Verksamhetsfrämmande utbetalningar
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Misstanke om att den ena parten lurat den andra genom
felaktiga uttag från det gemensamt ägda företaget.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Genom att i samarbetsavtalet ha reglerat att en granskning av
räkenskaperna skulle ha genomförts av en revisor eller annan
utomstående part.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom
att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.


6. Utbetalningar i fel syfte
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Misstankar om att provisioner betalats ut till skatteparadis för att
användas till mutor samt undandragande av skatt.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Tydligare instruktioner vid upphandling av underleverantörer
samt tydligare attestinstruktioner. Genomlysning av leverantörsfunktionen
med avseende på att kontrollera vilka leverantörer
som anlitats samt vilka som erhållit betalning.

Tydligt regelverk för upphandling av underentreprenörstjänster
så att inte ansvaret att bedöma vad som är korrekt att
göra läggs på fel befattningsnivå.

7. Korruption
Typ av misstanke eller konstaterad oegentlighet

Misstanke om att en linjechef på ett korrupt sätt gynnat kunder
och därmed fått provisioner eller andra otillbörliga förmåner.

Hur kunde företaget eller organisationen ha skyddat sig

Tydligare projekt-och verksamhetsstyrning genom uppföljning
av avtalsskrivningar och analyser av kundbasen.

Tydligare information till anställda om policy för brottsbekämpning
samt en utvecklad funktion för att lämna tips till
exempel genom så kallade Whistle blowers.

Slutsats

Arbetet med att minska risken för interna oegentligheter inom
företaget eller organisationen kan ske på olika sätt. Satsningar
på frågor som rör etik och moral har en tydlig positiv effekt på
flera plan.

Ytterligare sätt att förebygga bedrägeribrott är att ha ett
program på plats med tydliga riktlinjer för hur företaget eller
organisationen arbetar med att förhindra och upptäcka problem
samt hur uppkomna problem åtgärdas.

Här beskrivs hur man kan minska risken för interna
oegentligheter inom tre områden.

• Preventivt
• Riskbedömning
• Uppförandekod


Preventivt arbete är en framgångsfaktor. Ett viktigt styrdokument
är en uppförandekod. Organisationen beskriver i sin
uppförandekod de värderingar, normer och regler som ska styra
personalens beteende. Det är också viktigt att utbilda personalen
och kommunicera uppförandekoden så att personalen lär sig
använda koden i den dagliga verksamheten.

Vidare är det angeläget att utföra återkommande riskbedömningar
på organisationsnivå för särskilda processer, såsom
exempelvis inköps- och lönebetalningsprocesser. Genomarbetade
och tydliga ansvarsbefogenheter och attestrutiner minskar
också risken för interna oegentligheter.

Ytterligare en preventiv åtgärd är att göra bakgrundskontroller
av arbetssökande, leverantörer och kunder.

Ett sätt att upptäcka eventuella oegentligheter är via detektiva
åtgärder. Det kan ske genom att genomföra återkommande
proaktiva dataanalyser, till exempel på utgående leverantörsbetalningar,
löne- och bonusbetalningar.

Speciella granskningar av särskilda processer är också ett bra
sätt att upptäcka eventuella misstag. Ett minimikrav är att
företaget eller organisationen har en rutin som personalen kan
använda när de misstänker brott mot regelverket.


Det är viktigt att företaget eller organisationen har tänkt igenom
vad som ska göras när en oegentlighet inträffar. I en så kallad
incidenthandlingsplan beskrivs hur man ska agera när rapporteringen
kommer in och när en utredning blir nödvändig.

Planen kan bland annat innehålla information om vem som
ansvarar för utredningen, den interna kommunikationen,
kontakter med media samt hur man säkerställer information
och datorer.


Ekobrottsmyndigheten har inrättat ett forensiskt råd med
företrädare för näringslivet, advokatkåren och Revisorsnämnden.

Rådet har kunskap om olika affärsmiljöer och analyserar
utvecklingen inom näringslivet för att finna nya riskområden
för ekonomisk brottslighet. Rådet rekommenderar
också expertkompetens som Ekobrottsmyndigheten behöver
knyta till sig i operativa ärenden.


Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet
för ekobrottsbekämpning med särskild kompetens
för analys och utredning. Vår uppgift är att förebygga,
upptäcka, förhindra, utreda och lagföra
ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten arbetar proaktivt och
långsiktigt för att förhindra och förebygga brottslighet
och lagföra de brott som redan har inträffat på
ett effektivt och rättssäkert sätt.

Ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer, ekosekreterare
och andra experter utreder i nära samverkan
bl.a. bokföringsbrott, skattebrott och insiderbrott.


Box 820, 101 36 Stockholm
Besöksadress: Hantverkargatan 15
Tel: 08-762 00 00
Fax: 08-613 40 19


Box 2333, 403 15 Göteborg
Besöksadress: Rosenlundsgatan 4
Tel: 031-743 18 00
Fax: 031-743 19 50


Box 27, 201 20 Malmö
Besöksadress: Skeppsbron 1a
Tel: 040-662 28 00
Fax: 040-662 29 00

E-post: huvudregistrator@ekobrottsmyndigheten.se
www.ekobrottsmyndigheten.se
www.ekobrott.se

Oktober 2009





Av: Håkan Forssblad
2010-04-28


 

 

kontakt

Postadress

Postadress:
BrämHulta Företagarförening
Box 11130
507 11 Borås
info@bramhulta.se

Webbansvarig

Webbansvarig:
Lennart Trapp
Streamcode
info@streamcode.tv
www.streamcode.tv

Genomförda aktiviteter

Läs mer om våra
tidigare aktiviteter här!

linje

Copyright © 2009 BrämHulta Företagarförening - Alla rättigheter reserverade | Om cookies | Sida skapad av Streamcode


 

 

erbjudanden













admin